- Jag har gått utan stöd dagen efter att mitt knä varit ur led.
- Jag har ramlat huvudstupa utför en stentrapp och gått utan stöd därifrån.
- Jag har återvänt till skolan bara dagar efter att jag opererats.
När jag säger att det gör ont, stönar eller haltar gör jag inte det för att få sympati och uppmärksamhet.
Varför skulle jag skrika? Jag har alltid ont. Att du inte kan föreställa dig min smärta eftersom jag inte visar den på det sätt du skulle gjort betyder inte det automatiskt att jag överdriver.
Alla människor är olika och det gäller även våra livserfarenheter och hur vi uttrycker oss.
Jag har alltid haft ont. Det är ingenting jag ens reflekterar över när det inte är någonting speciellt som värker. Det tog många år innan jag ens insåg att det förhöll sig så. Jag visste när jag var ung inte ens att det var något fel att känna på det sätt jag gjorde eftersom jag aldrig känt på något annat sätt.
Därtill var det få som trodde mig när jag försökte formulera mina funderingar om hur jag mådde.
När jag tillslut fick min diagnos var det en upprättelsens dag. Läkarna kunde då intyga det jag känt hela mitt liv men inte haft förmåga att framföra på ett tillräckligt trovärdigt sätt.
Tyvärr är det så att det fortfarande händer allt för ofta att jag inte blir trodd. Trots diagnosen.
Därför har jag till stor del vant mig av med att yttra mig när det värker, molar och ilar. Jag vet att det inte tjänar någonting till eftersom jag av de allra flesta då endast kommer att uppfattas som gnällig och klagande.
Så jag håller tyst. Biter ihop och riskerar att göra smärtan värre eftersom jag inte ber om hjälp eller säger ifrån.
Sällan är det heller någon som frågar.
 |
| Foto: Emma Bohlin |
