Särlösningar bidrar till funkofobi

I en unik undersökning från förbundet Unga Rörelsehindrade som Novus genomfört har svenska folkets attityder och inställning till personer med någon form av funktionsvariation undersökts. Den visar att 61 procent är positiva till så kallade särlösningar. 


Särlösningar är ett annat ord för särskilda åtgärder som endast är till för just människor med normbrytande funktionalitet. Det kan handla om särskilda skolor, särskilda boenden eller särskilda arbetsplatser. Det är säkert många som svarat att de är för särskilda lösningar som tänker att det är någonting bra, att det finns någonstans där man kan samla specialistkompetens och se till att människor med särskilda behov får den hjälp de behöver. Dock är det inte så enkelt. Dessa särskilda lösningar bidrar till att stänga människor ute från samhället, ökar stigmat kring funktionsnormen och kan även bidra till sämre livsvillkor.

Läs om mitt andra inlägg om denna undersökning här!

Om alla människor som inte passar in i funktonsnormen samlas i särskilda boenden, skolor och arbetsplatser, då kommer dessa människor sällan i kontakt med övriga samhället. De syns inte, märks inte, de “göms undan”. Deras behov blir inte integrerade i samhällsplaneringen, för den som inte syns, den finns inte. Och på så sätt fortsätter den onda spiralen av okunskap och diskriminering.

Lära och Min stora dag har tillsammans tagit fram “Osynlighetsrapporten” som en del av “Osynlighetsprojekten. Namnet kommer från att allting som finns inom oss inte syns på utsidan. I undersökningen svarar cirka fyra av tio att de tror att skolresultaten och skolmiljön påverkas negativt för klasskamrater som inte har ADHD av att gå tillsammans med barn med denna diagnos.

Se gärna Läras film här ovan där Natalie, tio år, berättar om hur det är att leva med autism och ADHD. Hon berättar bland annat om att hon vill fortsätta lära sig, även när hon blir rastlös. Hon vill att vardagen i samhället ska fungera för en autistisk människa. Hon säger också att man ska respektera varandra, oavsett hur man är. Bra sagt Natalie! 
Läs även mitt inlägg om vardagsdiskriminering!

Läs mer:

Mitt namn är Emma Bohlin. Jag har en sällsynt genetisk bindvävsdiagnos som heter Loeys-Dietz syndrom (LDS). Jag är funktionsvariationsaktivist sedan många år. I denna blogg delar jag med mig av mina upplevelser, tips, vad min diagnos innebär och hur den påverkar mitt liv. Jag använder också bloggen som plattform för att förändra människors attityd till det som är annorlunda.
Inlägg skapade 212

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Relaterade inlägg

Skriv din sökning ovan och tryck enter för att söka. Tryck escape för att avbryta.

Tillbaka till toppen