I #Metoo-rörelsen har vi fått ta del av fler berättelser och vittnesmål om sexuella trakasserier och övergrepp än som går att räkna. Hur är det då med kvinnor med funktionsvariation, dem hör man inte mycket om. Dom har det väl i alla fall bra? Tvärtom visar forskning att kvinnor med funktionsnedsättning är mer våldsutsatta jämfört med kvinnor utan funktionsnedsättning. Det är dags att detta tas på allvar. Det är vad uppropet i #Metoo-rörelsen – #slutvillkorat handlar om. Initiativtagaren till uppropet heter Denise Cresso-Nydén. Drygt 60 kvinnor med funktionsvariation har skrivit på ett metoo-upprop. Under hashtaggen #slutvillkorat vittnar de om övergrepp i privata relationer, föreningssammanhang och i färdtjänsten.
“Att vara ensam med en förare i en taxi där vad som helst kan hända. Där exempelvis en som kvinna med rörelsenedsättning inte kan slå undan händerna på föraren som tafsar. Där kvinnan med synnedsättning inte kan se förarens id-bricka eller veta om en blir avsläppt på rätt ställe”
Videon finns även syntolkad och teckenspråkstolkad här.
När det är den som ska hjälpa som är förövaren
Berättelserna är hjärtskärande. Kvinnor berättar om fruktansvärda övergrepp och obehagliga situationer i bland annat privata relationer, föreningssammanhang och i färdtjänsten. Stödet från samhället i form av personliga assistenter, ledsagare och färdtjänstförare ska vara en trygghet, men så är inte alltid fallet. Den personliga assistenten arbetar i hemmet är oftast ensam tillsammans med brukaren. I duschen, under avklädning och på morgonen när man ska gå upp. Att sätta gränser, säga ifrån är inte heller något som alla kan på grund av funktionsvariation. Men även om man kan, så återstår frågan: Vem kommer då, om någon alls? Det är många som vittnar om att personer det är just personer i maktställning som är de som begår övergreppen.
Jag har också upplevt saker jag helst vill förtränga. I vården, i möten med myndigheter och i vardagen av dem som har i uppdrag att utföra mina hjälpinsatser. Jag har som barn lärt mig att stänga av, lämna kroppen och ta mig igenom. Det är en överlevnadsmekanism som är nödvändig i vissa situationer.
Läs mer om det i inlägget: Beroendeställning.
Den 23 januari 2018 lämnades berättelserna och uppropet över till jämställdhetsminister Åsa Regnér men det betyder inte att vi kan sluta kämpa. Har du upplevt sexuella övergrepp? Den som vill kan använda hashtaggarna #Metoo och #Slutvillkorat i sociala medier för att belysa vidden av problemet. Vill man inte berätta vad som hänt behövs det inte, taggarna säger mer än nog.
Läs mer
Flera av kvinnornas berättelser kan du läsa här: http://slutvillkorat.nu/berattelser.html
Ett svar på “#Slutvillkorat är funkiskvinnornas svar på #Metoo”