Är sexualitet en fråga om tillgänglighet?

Personer med normbrytande funktionalitet betraktas av många som assexuella varelser. Men är sexualitet verkligen en fråga om funktionalitet och tillgänglighet? När jag har berättat för nya bekantskaper om “min vilda ungdom” när jag gick på mycket fester och dejtade mycket har jag fått till svar att: “Jag trodde inte att personer som använder rullstol gjorde sånt”.

I uppropet #Slutvilkorat vittnar kvinnor med normbrytande funktionalitet om pojkvänner som skäms för flickvännens begränsade rörelseförmåga.

“Du ska vara glad att jag tycker om dig”

Att ha tillgänglighetsbehov är att leva i behovsställning. Det är en utsatt position där andra alltid har makten över allt från vad man ska göra om dagarna till hur ens kropp ska bli behandlad. Vittnesmål från samma upprop som det jag nämnde ovan berättar om att personer i maktposition (vårdpersonal, assistenter, färdtjänstförare) missbrukar sin ställning och utsätter personer i behovställning för vidriga kränkningar (Slutvillkorat.nu, 2018).

Läs mer om uppropet i mitt blogginlägg som finns här: #Slutvilkorat

Detta i sin tur kan göra det svårt att bygga djupa, tillitsfulla och kärleksfulla relationer. Många med normbrytande funktionalitet genomgår dessutom många kroppsnära och integritets inkräktande undersökningar och behandlingar. Det gör att att rätten till den egna kroppen kränks.

Mina upplevelser

Jag är en av dem som upplevt sådana kränkningar. Både genom många integritets inkräktande undersökningar och genom att personer i med makt över mitt liv missbrukat sin maktposition över mitt liv. Det handlar om kränkande händelser som som är kopplat till mitt liv med ett komplext hälsotillstånd och tillgänglighetsbehov som har pågått hela mitt liv och jag har se senaste åren förstått att det påverkat min syn på mig själv som person, min kropp och mina relationer mycket. Jag är långt ifrån redo att berätta öppet om vad jag har upplevt men jag har börjat att prata om det med min make. Mycket har jag att att tacka Magnus för, detta är bara en av dem.

Forskning om sexualitet och tillgänglighet saknas

Jag är inte ensam. Vi är många som upplevt otillgänglighet, diskriminering och kränkningar som påverkar möjligheten att uttrycka och utforska sexualitet. Jag är övertygad om att alla håller med om att detta är mycket allvarligt! Mina upplevelser och vittnesmålen i uppropet #Slutvillkorat ger en tydlig indikation på att bristande tillgänglighet kan göra det svårt att delta i samhällslivet på lika villkor. Det kan också påverka dejting, romantiska och sexuella relationer.

Det finns ingen forskning på detta! Det borde det göra. Det är här Julia Bahner kommer in. Julia Bahner är forskare vid Socialhögskolan, Lunds universitet. De två kommande åren ska hon arbeta med ett forskningsprojektet om hur personer med olika typer av tillgänglighetsbehov upplever att faktorer i omgivningen påverkar dem när det gäller att uttrycka och utforska sin sexualitet eller när man dejtar och är ute i sociala sammanhang. Denna studie vill belysa tillgänglighet som en viktig faktor för sexuell hälsa och välmående, i enlighet med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Vill du delta i forskningsprojektet om sexualitet och tillgänglighet?

Just nu söker Julia deltagare till forskningsprojektet som vill dela med sig av sina tankar och erfarenheter när det gäller att uttrycka och utforska sin sexualitet utifrån att leva med kronisk sjukdom, diagnos, normbrytande funktionalitet, eller liknande upplevelse som är kopplad till otillgänglighet. Man kan delta i projektet genom intervjua, antigen individuellt eller i grupp. Det går också bra att delta i studien på andra sätt. Man kan till exempel besvara frågor i ett mail, skriva en dagbok, ta foton eller skapa konst utifrån sina upplevelser.

Har du frågor? Kontakta Julia Barner för att få mer information eller för att anmäla ditt intresse att delta:

Mejl: julia.bahner@soch.lu.se

Tel: 073-3497223