Fortsätt simma Doris!

Nu har jag inte skrivit något på ett tag. Det beror på att jag varit lite trött. Jag blir det ibland. Ibland när jag gör lite mer än jag egentligen klarar så blir jag trött några dagar och då får jag välja bort att göra allt som inte är helt nödvändigt.

Denna gång beror min trötthet på att jag har simmat. Jag har simmat ett öppet vatten motionslopp till och med. Distansen 600 meter i Jönköping. Tävlingen heter Jönköping Open Water och det är andra gången jag deltar! Denna gång simmade jag enbart med målet att genomföra. Och det gjorde jag. Jag kom i mål på tiden 27:26. Jag är jättenöjd och glad eftersom jag har bevisat för mig själv att jag fortfarande kan! Det känns fantastiskt! Men efter en urladdning som det ändå är att simma på det sättet så blev jag trött och öm i kroppen några dagar av ansträngningen! Nu är jag på banan igen!

JOW 2015 Foto: Magnus Bohlin

JOW 2018 Foto: Emma Bohlin

Jag älskar att vatten och jag älskar att simma. Jag har dragits till vatten så länge jag kan minnas. När jag var barn åkte jag båt på Vättern med min familj. Jag var i vattnet mest hela dagarna då. När jag blev äldre och gått simskolan och fått fason på armar och ben i vattnet på ett för simskollärarna tillfredsställande sätt dröjde det inte länge innan jag började träna simning i Motalas simklubb MSS. Men jag tävlade aldrig, jag var ofta sjuk eller skadad och all min frånvaro från träningen gjorde att jag hamnade efter och inte riktigt skulle kunnat hålla jämt tempo med mina mottävlande. Och ingen vill alltid komma sist.
Tillslut blev det påfrestande att hamna efter till och med på träningarna så jag tröttnade och la ner simningen. Det var bittert. Jag älskade ju att simma. Men jag orkade inte se på när alla mina yngre klubbkamrater flyttas upp i grupperna och utvecklas när jag hela tiden var tvungen att återhämta mig från olika skador och sjukdomar och därför inte kunde hänga med.
Efter att jag slutat tog det flera år innan jag kunde simma motionssim utan att bli arg eftersom jag inte längre kunde simma som när jag var som bäst. Jag blev frustrerad varje gång besökte en motionsbana.
Jag har tydliga minnen av att jag simmar så hårt att jag får svårt att andas, slår knytnävarna i kaklet och kväver ett skrik av frustration. Jag kände mig fångad i min egen kropp och bestulen på känslan av frihet som jag alltid fått av att flyta fram i vattnet.

Det tog lång tid för mig att ta mig igenom de känslorna och att komma tillbaka till simningen. Jag är mycket glad att jag gjorde det! Idag motionssimmar jag, ofta i öppet vatten, och sätter upp egna mål för mig själv som inte har med placeringar att göra.
Jag har simmat Jönköping Open Water två gånger (2018 och 2015) och Motala kanalsim en gång, 2015 på tiden 1:22. Det loppet är 1900m och jag var dessutom förkyld! Det är jag mycket stolt över.

Jag kommer alltid att fortsätta simma!

Läs mer:
http://www.jonkopingopenwater.se/#/resultat/2018
http://www.motalass.se/motala-kanalsim/motala-kanalsim-resultat/