Den här veckan är jag i Karlskrona och besöker min Bror. I min brors närvaro är jag avslappnad och trygg. Det är lätt att vila med honom nära. Jag behöver inte använda många ord för att han ska förstå exakt vad jag försöker säga. Min bror har alltid ställt upp för mig i alla väder. Jag är så glad att jag har honom.
Karlskrona är en vacker plats. Havets närvaro genomsyrar staden. Under detta besök har jag besökt Marinmuseet med en vän från Universitetstiden och hennes sjuåriga son. Jag rekommenderar verkligen detta museum. Här finns något för alla!
Tillexempel har de en utställning med berättelser om personer ur Sveriges historia som levt sina liv vid flottan. Här visas fartyg av olika typer och storlekar. Bland dem finns både stridsfartyg och ubåtar. Det finns också en tunnel ner till havsbotten där man kan se ett skeppsvrak. I ett pysselrum kan alla barn måla sina egna ubåtar och ta med hem. Allt kostnadsfritt! Tillgängligheten är bra och jag har inga problem med att vare sig ta mig ner i tunneln under havsytan eller in i en ubåt med rullstol om jag skulle vilja. Vi hann bara att se en bråkdel denna gång och jag kommer definitivt att besöka museets igen.
 |
| Karlskrona från ovan. Foto:Emma Bohlin. |
Det är så skönt att bara vara. Här med min bror är tillvaron kravlös. Han är dessutom bra på att påpeka för mig om jag gör saker jag inte borde. När min man eller mor gör det samma tänker oftast jag att de bara är överbeskyddande och låter därför bli att lyssna. När det kommer från min bror har jag svårare att vifta bort det.
