Personer med funktionsvariation missgynnas ekonomiskt del 2

I den förra delen av denna serie skev jag om att en rapport från Jämställdhetsmyndigheten visar att personer med funktionsvariation missgynnas ekonomiskt. Jag skrev också att detta framförallt gäller funktionsvarierade kvinnor. Rapporten visar dessutom att ungdomar är särskilt utsatta. För unga kan det vara mycket svårt att komma in på arbetsmarknaden till att börja med.

Det börjar redan i skolan. Många med funktionsvariation får inte det stöd de behöver under skoltiden vilket leder till att många inte klarar av att studera. Rapporten refererar till en studie från SCB där en av tio avhoppare från gymnasiet uppger funktionsvariation som skäl till att de inte fullföljt sin utbildning. Låg utbildningsnivå minskar möjligheterna att få ett arbete. Att inte få det stöd man behöver under skoltiden kan således leda till livslångt utanförskap. Bristen på tillräckligt stöd från samhället slutar inte där. Det finns hjälp att få för att bryta utanförskap och komma in på arbetsmarknaden för den som klarar att arbeta men inte alla får det stödet. Här är det dessutom skillnad för män och kvinnor igen. Det är fler unga män än unga kvinnor som får lönebidragsanställning. För unga inskrivna i åldern 18-24 år hade 26 procent av kvinnorna och 37 procent av männen en lönebidragsanställning.

Med denna bakgrundsinformation blir det inte svårt att förstå att unga med funktionsvariation inte alltid får hop sin ekonomi. Men här är skillnaderna mellan grupperna skrämmande stora! I en studie av unga med normföljande funktionalitet uppger hälften av de unga kvinnorna med funktionsvariation att de har upplevt problem med sin försörjning. Detta kan jämföras med en fjärdedel av unga kvinnor med normföljande funktionalitet. Bland unga män uppgår siffrorna till 35 procent för dem med funktionsvariation och 21 procent för dem utan funktionsvariation. Detta är stora skillnader som jag tycker blir väldigt talande när man ser dem uppställda i ett diagram, se nedan.

Läs mer