Priset för frihet

Första veckan efter festivalen är till ända. I måndags tog jag ledigt men veckan har varit nog så ansträngande ändå och igår har jag haft migrän hela morgonen. Efter en dag av vila känner jag mig bättre.

Min pappa har opereradats för diskbråck i veckan, allt har gått bra men en operation är alltid en operation. Jag har varit väldigt trött efter festivalen hela veckan också. Därför har jag varit lite ofokuserad från och till under veckan.

I fredags var en rolig dag. Jag tog långlunch och gick jag ut och åt tillsammans med mina kollegor. Efter jobbet fortsatte jag att umgås med mina kollegor.

Planen var att mötas hemma i trädgården hos en av kollegorna och mingla lite innan vi gick ut och åt. Jag läste dock inte vägbeskrivning så noga innan jag gav mig iväg från jobbet. I efterhand tänker jag att jag borde ha gjort det ordentligt för det slutade med att jag satte mig på rätt buss, men i fel riktning… Glatt satt jag där och väntade på att hållplatsen skulle ropas ut, men den kom aldrig. Snart var jag ensam kvar på bussen. När sista hållplatsen ropades ut och bussen stannade hade jag insett mitt misstag. Alla fick sig ett gott skratt när jag ringde och förklarade vad jag gjort. Bussen vände och jag var påväg åt rätt håll. När jag började närma mig min destination var jag ensam på bussen igen. Jag tackade busschauffören som kört mig runt hela varvet för skjutsen och klev av bussen, på rätt hållplats den här gången.  

Foto: Emma Bohlin.
Syntolkning: 
Svartvitt foto på en leende kvinna framför
 en vägg täckt av blommor. 

Jag hann faktiskt fram till minglet innan vi skulle vidare ut på stan och äta middag. Efter middagen spelade vi shuffleboard (mitt lag vann 2 av 3 matcher). Efter middag och shuffleboard gick vi vidare och trängdes med alla nybakade studenter på krogen en stund. Efter ha arbetat hela dagen, varit ute på bussäventyr och en trevlig kväll tillsammans med mina kollegor var jag väldigt trött och det var dags för mig att börja åka hemåt. När jag väntade på tåget kom migränen. För det är så det är. Om jag tar ut mig för mycket får jag betala priset. Denna gång var priset migrän, kräkningar och en dag i sängen. Det är det värt. 

Mitt namn är Emma Bohlin. Jag har en sällsynt genetisk bindvävsdiagnos som heter Loeys-Dietz syndrom (LDS). Jag är funktionsvariationsaktivist sedan många år. I denna blogg delar jag med mig av mina upplevelser, tips, vad min diagnos innebär och hur den påverkar mitt liv. Jag använder också bloggen som plattform för att förändra människors attityd till det som är annorlunda.
Inlägg skapade 212

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Relaterade inlägg

Skriv din sökning ovan och tryck enter för att söka. Tryck escape för att avbryta.

Tillbaka till toppen