Dagarna för mänskliga rättigheter

Mänskliga Rättighetsdagarna, MR-dagarna, är ett event för alla som inom sin yrkesroll eller privat vill lära mer om mänskliga rättigheter. Syftet med arrangemanget är att öka kunskapen om mänskliga rättigheter och att lyfta dem högre upp på den politiska dagordningen. Konferensen äger rum en gång om året och hålls i olika städer varje år.  I år hölls MR-dagarna i mitten av november i Linköping på Konsert och kongress. Konferensen pågick i tre dagar och jag var där alla dagarna. Dagarna bjöd på många givande och intressanta möten, intryck och information. Konferensen drivs helt utan vinstintresse och är ett samarbetsprojekt mellan Bris, DemokratiAkademin, Diakonia, Fonden för mänskliga rättigheter, Friends, Föreningen Ordfront, Ibn Rushd studieförbund, Raoul Wallenberg Institutet vid Lunds universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet, Sensus studieförbund och Svenska kyrkan.

Årets konferens för mänskliga rättigheter hade ett fullspäckat program med nästan 200 programpunkter, 500 talare och över 100 organisationer på plats. Konferensen bjöd på en stor mässa, seminarier, föreläsningar och mycket mer. På mässan var många olika intresseorganisationer som arbetar för funktionsvarierades rättigheter representerade som till exempel: Astma- och allergiförbundet, Funktionsrätt Sverige, Funktionsrätt Östergötland, Mag- tarmförbundet, Neuroförbundet, STIL, BOJT och KFUM Linköping för att nämna några. Mitt besök på konferensen kommer att bli flera blogginlägg med tips och information så småningom. I år deltog var det ungefär 3 300 personer på konferensen. Mässan och alla miniseminarier var kostnadsfria. För att gå på längre föreläsningar och seminarier krävdes biljett, förutom sista dagen då hela konferensen var gratis. Jag gick in på gratisbiljett alla tre dagarna och hade fullt upp!

Årets tema var “Rätten till hälsa”. Detta är ett otroligt viktigt ämne. Hälsa är grunden till allt. Utan hälsa förlorar vi möjligheten till arbete, försörjning, möjlighet till utbildning, fritid och många andra valfriheter. Forskning visar att just detta, sämre socioekonomisk status, i sig leder till sämre hälsa. Margareta Kristerson Överläkare och professor emeritus i socialmedicin och folkhälsovetenskap berättar att forskningen visar att hopplöshet är lika farligt som rökning. Rätten till hälsa är en grundläggande del av våra mänskliga rättigheter och för vår förståelse av vad det innebär att leva ett liv i värdighet. Hälsa som en mänsklig rättighet kan därmed inte enbart uppnås genom att den fysiska hälsan är god – det krävs också att psykiska och sociala faktorer uppnås. Rätten till hälsa förutsätter likvärdig tillgång och tillgänglighet.

Foto: Elliot Elliot
Syntolkning: Kvinna i rosa kläder
står bakom ett bord med rosa duk, framför en rosa vägg.
På bordet står det vita “kosttillskottsburkar” med rosa text.
På burkarna står bland annat: “Fred”, “Vård”, “Boende och “Jämställdhet”.

De som läser min blogg vet redan att personer med normbrytande funktionalitet har sämre villkor på arbetsmarknaden, har sämre ekonomi och är utsatta för våld i högre grad än personer med normföljande funktionalitet (särskilt funktionsvarierade kvinnor). Jag har också skrivit om att “man måste vara frisk för att orka vara sjuk”, det vill säga att navigera i vården och att få rätt hjälp och vård kan vara mycket svårt och kräva mycket tid, energi och kunskap som den med ett komplext hälsotillstånd ofta helt enkelt inte har.

Läs vad jag skrivit om detta här 
Dessa maktobalanser i samhället göra att många inte kan tillgodogöra sig rätten till hälsa. Det är helt enkelt ett demokratiproblem som kan bidra till segregation, utanförskap och ojämlika samhällen. Rätten till hälsa är central för andra mänskliga rättigheter. Utan tillgång till boende, utbildning, arbete och bra mat kan inte god hälsa uppnås. Den ena mänskliga rättigheten kan alltså inte existera utan den andra.

Frågan är hur vi som samhälle kan säkerställa att rätten till hälsa och rätten att leva ett värdigt liv omfattar alla människor?
Missade du någonting eller kunde du inte närvara? Alla programpunkter från Crusellhallen finns på Mänskliga Rättighetsdagarnas Youtube-kanal. Programmet finns här
Nästa år kommer MR-dagarna till Uppsala. Ska du dit?

Mitt namn är Emma Bohlin. Jag har en sällsynt genetisk bindvävsdiagnos som heter Loeys-Dietz syndrom (LDS). Jag är funktionsvariationsaktivist sedan många år. I denna blogg delar jag med mig av mina upplevelser, tips, vad min diagnos innebär och hur den påverkar mitt liv. Jag använder också bloggen som plattform för att förändra människors attityd till det som är annorlunda.
Inlägg skapade 212

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Relaterade inlägg

Skriv din sökning ovan och tryck enter för att söka. Tryck escape för att avbryta.

Tillbaka till toppen