Det syns inte utanpå men det gör ont i alla fall. Ett tränat öga kan kanske se tecknen men för de allra flesta är tröttheten och svullnaden osynlig. Det började igår eftermiddag. Kroppen sa att jag skulle sova, men jag hade inte tid. Jag höll emot och fortsatte med det jag planerat. Efter middagen gick det inte längre. Smärtan tog över och jag blev tvungen att ge efter.
När det gör så ont kan jag inte fokusera på någonting. Jag kan inte sova, äta, gå eller på något sätt ta hand om mig själv. Denna gång var inget undantag. Magnus fick hjälpa mig att göra mig i ordning för natten.
Syntolkning: Porträtfoto av
en leende kvinna med ljus hy,
ljusbrunt hår och svarta kläder.
Natten var tuff. Smärtan eskalerade och jag väckte Magnus gör att be om hjälp att ordna mediciner och “migräntrasa”. (Det är tur att jag har en så snäll make som tar hand om mig!) Det hjälpte och jag fick några timmars sömn.
Jag berättar vad en “migräntrasa” är i inlägget “Migränhacks”
När jag vaknade på morgonen var jag både trött och hungrig. Jag hade fortfarande huvudvärk men den värsta smärtan hade gett med sig. Hunger är bra! Det är ett tecken på att migränen håller på att ge med sig. Mat smakar sällan så gott som efter ett migränanfall. Förutom hungern blir man också trött efteråt. Det kan låta motsägelsefullt eftersom det enda man gör är att vila under attacken. Men den vilan är inte av någon vidare kvalitet och smärtan tar mycket på krafterna.
Idag ska jag iväg och träffa vänner från studietiden. Risken för ett nytt anfall är stor om jag inte är försiktig idag. Jag får inte överansträngninga mig eller slarva med mat och vila. Det är svårt när det står roliga aktiviteter i kalendern.
2 svar på “Migrännatt”