Den som har ett ett komplext hälsotillstånd behöver du ofta själv samordna sin vård. Det kan vara nästan omöjligt att själv hålla ordning på hålla ordning på alla sina kontrollundersökningar, alla läkemedlens verkningar och biverkningar. Med ett komplext hälsotillstånd kommer också ofta komplexa stödbehov med kontakter till hälso- och sjukvård och olika myndigheter. Kommunikationen mellan olika vård- och samhällsinsatser är ofta obefintlig. Detta kan leda till att du får får göra samma undersökning flera gånger, får behandlingar som inte passar ihop eller att bedömningar bli fel. Riksförbundet Sällsynta Diagnoser har tagit fram tips, råd och verktyg för att hjälpa dig med ett komplext hälsotillstånd att navigera vården och organisera dina vårdkontakter. I denna serie kommer jag att plocka mina favoriter bland dessa tips (plus några egna) och samla i tre blogginlägg. Läs den första delen här.
Vårdplan
En vårdplan ska samla all viktig information om dig, din diagnos och dina behandlingar. Fokuset i en vårdplan ligger på framtiden. Den ska utgå från dina behov och vara skriven av vårdpersonalen och dig tillsammans. Den ska t.ex. innehålla din diagnos, information om dina kontakter inom vården, tider för dina behandlingar, information om deras uppföljning, tips om hur du kan bidra till din behandling och ditt välmående samt kontaktpersoner vid frågor efter avslutad behandling.
- I dagsläget erbjuds vårdplan vid situationer som utskrivning från sjukhus, vid behandling inom habiliteringen eller för cancerpatienter. Vården har däremot ingen skyldighet att erbjuda dig som har en sällsynt diagnos en vårdplan. Det kan därför vara svårt att få en vårdplan. Många inom vården har därför aldrig gjort någon vårdplanering. Det kan underlätta att ha med sig en mall och vara beredd med detaljer om vad man konkret vill ha hjälp med. Då blir uppgiften lättare att lösa.
- Behoven inom behandling av en sällsynt diagnos och/eller ett komplext hälsotillstånd och cancer liknar varandra. Därför kan vara en bra idé att utgå från det som kallas för ”Min vårdplan i cancervården” (MVP), eftersom vårdpersonalen ofta känner till den. Följ länken till Cancercentrums hemsida för mer information.
- Habiliteringen är van att arbeta med vårdplaner. Be dem om hjälp om du har kontakt med dem. Vänd dig till den vårdgivare du har bäst kontakt med om du inte har någon koppling till habiliteringen.
- Om du inte får någon officiell vårdplan kan du prova att använda Sällsynta Diagnosers Riksförbund mall ”vårdplan” och göra en själv. Mallen ger möjlighet att samla din vårdhistoria, dina läkarkontakter och dina behandlingar som ger dig bättre överblick och kontroll över din situation. Mallen hittar du på deras hemsida.
Foto: Online Marketing via Unsplash. Syntolkning: Person i vit rock som håller i ett rött stetoskop med armarna i kors. |
Samordnad individuell plan-SIP
- När du ber om en SIP behöver du tänka igenom vad det är du vill ha hjälp med. Den som hjälper dig att ta fram din SIP kan hjälpa dig med att planera ett möte och skicka ut en kallelse. Men i slutändan är för dig som planeringen görs och det är alltså du som behöver ta ställning till: Vem/vilka ska kallas? Vilka punkter som ska tas upp? I kallelsen ska det tydligt framgå vad som kommer tas upp så att alla deltagare kan förbereda sig.
- På Sällsynta Diagnosers Riksförbund hemsida finner du länk till en mall till en SIP framtagen av region Gotland.
- I det första SIP-mötet tar alla deltagare fram din samordnad individuell plan, tillsammans med dig. Din SIP ska tydligt visa vilka insatser och behandlingar du behöver, deras mål, utvärdering och tidsplan samt vem som gör vad. Planen skrivs med fördel ner direkt på mötet och du får en egen kopia. Be om en tid för nästa möte innan mötet avslutas och att någon utses som ansvarig för att kalla till det. Då vet du att mötet kommer följas upp och du vet vem du ska vända dig till inför planeringen av nästa möte.
Läs mer
Här är länken till vårdtipsen i helhet:
https://www.sallsyntadiagnoser.se/vardtips/
Mer information om vårdtips turnén hittar du här:
https://www.sallsyntadiagnoser.se/verksamhet/sallsynt-stark/
Här hittar du viktig lagstiftning:
Hälso- och sjukvårdslag (2017:30)
Socialtjänstlag (2001:453)
Patientlag (2014:821)
Här finns en skrivelse från socialstyrelsen riktad till bland annat vården med information om lagrummet som ger rätt till fast vårdkontakt:
“Den 1 juli 2010 infördes en ny bestämmelse i 29 a § hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), HSL. Enligt den nya bestämmelsen ska verksamhetschefen se till att vården tillgodoser patientens behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet. Verksamhetschefen ska utse en fast vårdkontakt för patienten om det är nödvändigt, eller om en patient själv begär det.”
På Nationella funktionen för sällsynta diagnosers webbplats (NFSD) finns mängder med tips och information: https://www.nfsd.se/hitta-ratt/
https://www.sallsyntadiagnoser.se/vardtips/
Mer information om vårdtips turnén hittar du här:
https://www.sallsyntadiagnoser.se/verksamhet/sallsynt-stark/
Här hittar du viktig lagstiftning:
Hälso- och sjukvårdslag (2017:30)
Socialtjänstlag (2001:453)
Patientlag (2014:821)
Här finns en skrivelse från socialstyrelsen riktad till bland annat vården med information om lagrummet som ger rätt till fast vårdkontakt: